Ludwig van Beethoven
Ett Ett liv mellan revolt, tystnad och storhet
Ludwig van Beethoven föddes i Bonn 1770 och räknas både som fullbordare av wienklassicismen och som banbrytare inom romantiken. Som ung flyttade han 1792 till Wien, där han levde fram till sin död 1827. Hans musik speglar tidens dramatiska skiften – från franska revolutionen till Napoleon och restaurationen. De nio symfonierna, särskilt den femte med sitt slående motiv och den nionde med Schillers "Ode till glädjen", är i dag en självklar del av det globala kulturarvet.
Samtidigt präglades hans liv av motsägelser – genialisk, envis och ofta ensam. Trots en tidig hörselskada komponerade han mot tystnaden. Beethoven ville "tjäna den lidande mänskligheten" med sin musik – och skapade ett verk som än i dag berör på djupet.
Flera av de bostäder där han levde delar av sitt liv är i dag öppna för allmänheten och ger inblick i denna stora konstnärs vardag. Men även på andra platser – främst i Wien, men också i Wienerwald, Baden och Krems – lever minnet av Ludwig van Beethoven vidare: den världsberömde wienaren
I Beethovens fotspår – ett liv som fortfarande hörs
Beethovens Wien och hans bostadsorter
Ludwig van Beethoven fann både bostad och inspiration i Wien. Två av hans tidigare hem är i dag öppna för allmänheten och rymmer värdefulla minnen från hans liv och gärning.
Ett av dem är Pasqualatihaus, beläget i hjärtat av Wien vid hörnet av Mölkerbastei och Schreyvogelgasse. Här bodde Beethoven i nära åtta år. Husets namngivare, Johann Baptist Freiherr von Pasqualati, var en viktig beskyddare av tonsättaren. I denna miljö skapade Beethoven sin enda opera Fidelio, och här skrev han också den välkända melodin Für Elise.
Beethovens tidigare lägenhet är i dag en del av Wien Museum. I fem rum får besökare en inblick i Beethovens liv, hans kreativa process och det musikaliska arv han lämnat efter sig.
Beethovens Wien och var han bodde
På Probusgasse 6 i Wiens 19:e distrikt ligger ännu en plats i Wien Museums regi: Beethoven Museum. När Beethoven vistades här var området fortfarande en lantlig förort – i dag är det en fridfull del av stadens utkanter. Heiligenstadt var känt för sina kurorter, och Beethoven sökte sig hit i hopp om att lindra, eller kanske bota, sin tilltagande dövhet.
I museets lokaler – fördelade över sex kapitel och mer än 250 kvadratmeter – får besökare fördjupa sig i Beethovens liv och skapande. Utställningen följer honom genom teman som Anländer, Återhämtar sig, Komponerar, Förvärvar, Utför och Testamenterar – varje del ger inblick i konstnären och det liv han levde just där och då.
År 1802 skrev Beethoven sitt berömda Heiligenstadt-testamente på denna plats – ett gripande dokument som speglade hans kamp mot dövheten, avsett för hans bröder men aldrig skickat. Här färdigställde han även sin tredje symfoni, Eroica, och senare arbetade han vidare med sitt mest storslagna verk – den nionde symfonin.
Upptäck Beethovens bostadsorter
Beethoven bakom tonerna – 4 saker du (kanske) inte visste
Beethovens Wien
Secessionens gyllene kupol är ett av Wiens mest iögonfallande landmärken – ju närmare man kommer byggnaden, desto mer fascineras man av denna jugendstilens arkitektoniska ikon. På fasaden står mottot: "Till tiden dess konst. Konsten dess frihet." Sedan grundandet av den modernistiska konstnärsgruppen Secession – med namn som Gutav Klimt, Josef Hoffmann och många fler – har byggnaden varit en viktig plats för samtida konst.
I denna unika miljö finns Beethovenfrisen, ett 34 x 2 meter stort konstverk skapat 1902 av Gustav Klimt som en hyllning till Beethoven på 75-årsdagen av hans död. Frisen tolkar Richard Wagners idé om innehållet i Beethovens 9:e symfoni: mänsklighetens längtan efter lycka. Ursprungligen skapades målningen som en tillfällig dekoration för en jubileumsutställning. Efter en lång och krokig väg hamnade den i Österrikes ägo, och sedan 1986 är frisen permanent utlånad till Belvedere och visas i Secessionen.
Musik, minne och museum – upplev Beethoven
Beethovens kärlek till naturen
Beethoven var en hängiven naturälskare. Många av hans musikaliska idéer föddes under långa vandringar i skogarna runt Wien. Den 6:e symfonin, Pastoralen, återspeglar denna naturkärlek på ett mästerligt sätt. I fem satser skildras scener som glädjen över landsbygdens lugn, en porlande bäck, ett oväder – och den frid som följer.
Beethoven såg inte verket som en ren avbildning av naturen, utan som en musikalisk tolkning av de känslor naturen väcker. Hans djupa band till landskapet förblev en ständig inspirationskälla, och än idag påminner vackra vandringsleder och stigar i Wiens omgivningar om kompositörens närvaro.