Spanska ridskolan
Ridkonst i världsklass
När de vita hingstarna rör sig i perfekt harmoni till musik i den kejserliga vinterridhallen väcks historien till liv. Spanska ridskolan i Wien är ingen nostalgisk tillbakablick – det är levande kultur, en tradition i ständig utveckling och en oavbruten strävan efter perfektion.
Det som började på 1500-talet har vuxit till en unik institution av världsklass, som bär det österrikiska kulturarvet in i samtiden. Rötterna sträcker sig tillbaka till 1565. Från början var ridskolan en plats för att träna hästar och utbilda adelns ungdomar. Namnet Spanska ridskolan syftar på de iberiska raser som låg till grund för de ädla lipizzanerhästarna – de karaktärsfulla hästar som än i dag står i centrum för varje uppvisning. I över 460 år har den klassiska ridkonsten Haute École odlats här – en krävande och finstämd konstform där ryttare och häst smälter samman i fullständig harmoni.
Hingstarnas resa börjar på stuteriet i Piber i Steiermark, fortsätter via träningscentret i Heldenberg och når sin höjdpunkt i Wien. Utbildningen sker stegvis – med tillit, tålamod och fingertoppskänsla. Endast de mest talangfulla hästarna bemästrar till slut de legendariska sprången som Levade och Capriole. Men det fascinerande ligger inte bara i traditionen – utan också i viljan att förnya. I dag är kvinnor en självklar del av ryttarlaget, och genom kreativa publikprogram görs kulturarvet tillgängligt för en bredare allmänhet.
För den som ser en föreställning eller går en guidad visning bakom kulisserna känns det direkt: Här lyser traditionen inte av stillastående – utan av rörelse. Med grace, elegans och en självklarhet som fångar just det som gör Österrike till en levande kulturnation. En plats som visar hur ett kulturarv kan leva vidare – samtida och hållbart, utan stora ord men med genuin hängivenhet.
Sedan 2022 är det officiellt:
Kunskapen kring uppfödningen av lipizzanerhästar är en del av mänsklighetens immateriella kulturarv.
Möt Spanska ridskolan
Från Piber till Hofburg
På stuteriet i Piber i Steiermark bedrivs avel med sex av de åtta hingstlinjerna och 17 historiska stolinjer. Lipizzanerföl föds mörka och får sin karakteristiska vita päls först vid sex till tio års ålder – även om selektiv avel för vit päls inte inleddes förrän i början av 1800-talet. Varje parning följer urgamla blodslinjer, kombinerade med modern kunskap för att bevara hästarnas karaktär och rörelsekvalitet.
Fölen växer upp i så kallade stohjordar tillsammans med andra föl. Under sommaren vistas de på vida alpängar, där de utvecklar säkerhet i terräng och social kompetens. När de är omkring fyra år gamla genomgår de en noggrann bedömning – oavsett kön. Hingstarna flyttas till träningscentret i Heldenberg, medan de utvalda stona stannar kvar i Piber för ett tvåårigt träningsprogram, både under ryttare och i sele.
Hingstarnas utbildning sker i tre steg: Remontenschule (grundträning), Campagneschule (fördjupad träning) och Haute École (högre skola). I nära samspel med sina ryttare lär sig hästarna avancerade övningar, inklusive de berömda skolhoppningarna. Stona fortsätter samtidigt sin roll i Piber som avelsston och för traditionen vidare.
Efter sina aktiva år återvänder hingstarna till Piber, där de får ett välförtjänt pensionärsliv i särskilda stall anpassade efter deras naturliga behov – med omtanke och kärlek i varje detalj.
Evenemang och guidade turer: Ridkonst på nära håll
Ett starkt bevis på denna institutions kulturella betydelse är dess internationella erkännande:
Sedan 2010 är Spanska ridskolans klassiska ridkonst en del av UNESCO:s immateriella kulturarv. Och 2022 fick även kunskapen om uppfödning av lipizzanerhästar en plats på UNESCO:s representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv – ytterligare ett kvitto på hur djupt denna tradition är förankrad i Österrikes kulturella identitet.
Lipizzaner souvenirer
Vanliga frågor
Klimatskydd & tradition
Bevarandet av traditioner och seder i Österrike hänger nära samman med hållbarhet. Sedvänjor som Almabtrieb (boskapsdrivning), folkfester och regionalt hantverk speglar en djup respekt för naturen och dess resurser. De bidrar till ökad förståelse för lokal flora och fauna samt stärker miljömedvetenheten.
Traditioner spelar också en viktig roll för den sociala hållbarheten. Högtider som Maibaumaufstellen (majstångsresning), påsk- och julfiranden främjar gemenskap och ett gemensamt ansvar för att bevara regionens särprägel. Det immateriella kulturarvet hedrar ritualer, sedvänjor och hantverk som förts vidare i generationer.
För besökare ger dessa traditioner en genuin inblick i österrikisk kultur – och stärker samtidigt den lokala identiteten.